Eller nä..

Egentligen har det nog inte så mycket med honom att göra.
Visst, jag tyckte om honom jättemycket.
Men det hade lika gärna kunnat vara någon annan.
Någon som visat intresse och var snäll.. rolig.

Det jobbiga är att han väckte något.
Kärlek och sådant, det var något jag..
Okej, kanske inte kunde klara sig utan men..
Det kändes inte lika viktigt.

Men nu när han förstört murarna som jag byggt upp..
Asså.. Jag känner mig lika desperat som jag var för 3 år sedan.

Heh.. right back where I started.
Känns inte som att jag har lärt mig ett skit.
Denna gången kommer det nog t.o.m vara svårare, eftersom jag har gått och blivit fet & förlorat en stor del utav mina "vänner".

Lycka till, Jenny.
Det lär du behöva.

Fucking fuck!

Jag blir så jävla irriterad.
Varför kan du inte bara vara ärlig?
Är det verkligen så svårt?

Varför var du så på innan?
Varför slutade du?
Varför måste du göra mig förvirrad?

BESTÄM DIG FÖR HELVETE! JAG PALLAR INTE MER!